Beteckningar

Krångliga beteckningar i din brandskyddsbeskrivning?
Här kommer förklaringarna!

Ansvar
Det är byggherren som har ansvar för att byggnationen genomförs enligt de krav som gäller. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Tänk på att ett startbesked från din kommun inte är ett godkännande av dina handlingar.

Byggherre
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.  Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person

Byggnadsklass och verksamhetsklass
Byggnader delas in i 4 olika klasser beroende på storlek, verksamhet och våningsantal. De flesta småhus tillhör klass Br3 vilket ställer de lägsta kraven på byggnaden.

Verksamhetsklassen bestämmer vad man får bedriva för verksamhet i byggnaden. En byggnad kan ha flera olika verksamhetsklasser. Vk 3A betyder att man får bo i byggnaden, dock inte kortvarigt som på hotell.

Brandcellsgränser och klasser
Om en vägg eller ett bjälklag ska kunna stå emot brand anges detta exempelvis med klass REI30.

R – Bärverken ska kunna upprätthålla bärförmåga i 30 minuter
E – Byggnadsdelen ska hålla mot genomsläpp av rök i 30 minuter.
I – Byggnadsdelen ska vara värmeisolerande i 30 minuter.

Vanligast är brandcellsgränser i klass EI30 och EI60. För att uppfylla ovanstående klasser bygger man oftast enligt typgodkända metoder, det vill säga metoder som prövats mot brand.

Dörrar och fönster
Dörrar eller fönster kan ibland behövas monteras med brandteknisk klass. EI30 är en vanlig klass. Det innebär att exempelvis dörren står emot brand på samma sätt som en brandklassad vägg. Tänk på att dörren/fönstret ska fogas så att även fogen står emot brand.

Tilläggsklass -C betyder att en dörr ska föses med dörrstängare.
Tilläggsklass -S₂₀₀ betyder att en dörr ska vara brandgastät.

Ytskikt och beklädnader
Krav på ytskikt gäller på väggar och i tak samt i vissa fall även på golv. Kravet avser byggnadsdelens yttersta skikt. Ibland ställs även krav på vad ytskiktet ska monteras ovanpå, till exempel beklädnad i klass K₂10/B-s1,d0.

K₂10 uppnås för träbaserade skivor (spånskivor, plywood, massiva träskivor, OSB och hård board) med tjocklek 9-13 mm och för 15 mm träpanel med spontade skarvar. Gips går också bra.

Signalkablar
Krav på kablar som installeras återfinns i brandskyddsbeskrivningen. Då avses kablarnas förmåga att bidra till en brand. Tillverkaren är skyldig att ange produkternas klass.

Vanliga krav är D_ca-s2,d2 och E_ca.

Taktäckning
Krav ställs på taktäckningen, det vill säga takets yttersta konstruktion. Kravet ställs för att förhindra att en brinnande byggnad avger flagor som kan sprida branden till närbelägna byggnader. Tänk på att du alltid får använda material av högre klass, kraven är minimikrav. Vanligast är krav på:
B_ROOF (t2) på brännbart underlag. (Ex. takpapp på spontat trä)
A2-s1,d0 (Ex tegelpannor eller plåt)

Utrymning
Varje våningsplan ska förses med en egen utrymningsväg. I ett småhus ska man ha minst 2 utrymningsvägar, en av dessa kan vara ett fönster.

Vid projektering av utrymningsvägar ska även hänsyn tas till gångsträckor så man bör överlåta projekteringen till en sakkunnig person.

Mått som anges i utrymningsvägar är minimimått och alla krav som ställs måste uppfyllas gällande måtten.

Ett exempel på krav kan lyda:
Fönstrets höjd ska vara minst 0,60 m och bredden ska vara minst 0,50 m. Summan av bredd och höjd ska vara minst 1,50 m.
Kravet innebär att om man väljer ett fönster som är 0,5 meter brett så måste fönstret vara minst 1,0 meter högt. Måtten avser ”passagemåttet” det vill säga innermått mellan karmar/fönsterblad när fönstret är uppställt.

Imkanaler
Krav ställs på hur imkanaler ska byggas. Det har tagits fram en branschstandard som ska följas och denna delar in imkanaler i olika klasser. För småhus gäller klass 3. Det är installatören som ska montera och kunna styrka (till byggherren) att rätt installation har skett.

Brandtekniska installationer
Krav ställs på vilka tekniska installationer som ska finnas i en byggnad. Det kan röra sig om nödbelysning, larm eller system för att evakuera brandgaser. I småhus ställs krav på brandvarnare.

En brandsläckare är alltid att rekommendera i hemmet men omfattas inte av bygglagstiftningen. Köp gärna en brandsläckare av ditt försäkringsbolag då dessa tenderar att vara av god kvalitet. Du bör ha 6 kilo pulver som släckmedel.

Åtkomlighet för räddningstjänsten
En byggnad ska vara placerad så att Räddningstjänsten kan komma till för räddningsinsats och släckning.

Det får vara högst 50 meter mellan en uppställningsplats och en byggnad. En uppställningsplats kan vara ute på gatan.

Kommunen är skyldig att tillse att det finns släckvatten att nå. Inom tätbebyggelse ska det finnas brandposter i gatan och i glesbygd ska det finnas vatten inom 1 km från bebyggelse.

Gamla bjälklag

Gammalt bjälklag? Håller det för brand?

Lennart Månsson gjorde 1987 en stor insats i att utröna hur äldre bjälklag stod emot brand. Hans rapport är idag en viktig komponent i projektering av brandskydd i bäldre hus med träbjälklag.

Du hittar den här.